fredag, juni 27, 2008

Min senaste sandlåda och alla dess ädla detaljer

- Mitt fysiska omfång är traktens finess, sa en av brevbärarens söner. De andra två valde att humma lite och värma ost i micron. - Min kemiska jeansdress är samhällets bragd, tillade han och bröderna svarade med att kroka arm och äta smält ost. - Min begynnande hängröv är en Ungersk succépjäs viskade han, och alla i hela världen ställde sig utanför Loftahammar och ropade KRÄM varpå varpen brast, tysken stack, läsken vobblade och Finland fes.

Därmed var den saken gjord och endast resten återstod.

/ J

onsdag, juni 25, 2008

Som en hink, så glad ville han bli...

Sam Burk föddes efter många om och men i mitten av en holländska. Han hade inte en hjälm av ull vid det laget, men ej heller senare så det gick ju på ett ut. Efter tolv år i Handen fick han fingret av chefen och senare även foten. Han jobbade därefter vidare med idén att sälja gylfar av guld, något som fick ett fjuttigt mottagade från alla håll utom ett, hans eget. Hans planer på en oboe av mos ligger fortfarande och pyr någonstans i trakten av Sveg.

/ J