Vi vet vanligen mer om vad vi åt till lunch, än hur många ananasar det äts i Peru.
Jag vet inte hur det har blivit på det här viset. Hur prioriterar vi egentligen? Förr var det, om uttrycket tillåts, annorlunda! Till exempel var vadmal än mer populärt, och vi nös på ett annat och mer organiserat sätt. Men Björn och Benny i Abba, de var väl ändå likadana säger du. Och visst, men inte som varandra! Om vi nu pausar ett ögonblick och tänker på Mikael Pernfors... Så ja, nu förstår du säkert vad jag menar.
/ J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar